Vad är det och vad har hänt?

Varje år placerar vi ut nya offentliga verk i stadsmiljön eller i offentliga byggnader enligt en handlingsplan. Strömstads kommun tillsammans med det kommunala bolaget Strömstadsbyggen har också satsat på tretton muralmålningar på Strömstadsbyggens fastigheter samt på andra offentliga platser.

När började och slutade det?

Investeringsmedel har funnits under många år men 2018 skapades en tydlig handlingsplan som också knöt an till vår lokala konsthall. Konsthallen Lokstallet.
Artscape Lighthouse pågick under 2022 och Artscape Granit med två nya väggmålningar under 2024.

Vilka är/var involverade?

Vi har en förvaltningsövergripande konstrådsgrupp som förutom de specifika verken också diskuterar frågor om platsutveckling och gestaltad livsmiljö. Vi har också expertis från de kommunala bolagen, vi pratar med föreningar, barn och unga.

Vad har varit lyckat?

Invånare har börjat se och uppskatta konsten och att kommunen bryr sig om den offentliga miljön. Det har varit lyckade samarbeten över förvaltningsgränserna. Vi har börjar prata konst, kultur och utsmyckning i kommunen.De har blivit reseanledningar och en turistattraktion.

Vilka utmaningar har uppstått?

Som alltid så finns åsikter om att man inte bör lägga dessa medel på konst och kultur utan på något ”viktigare”. Vissa politiker har velat lägga sig i och säga nej till verk, dvs principen om armlängds avstånd har inte helt följts. I Strömstads kommun vet man inte vem som bestämmer i vår stadsmiljö och vad gäller sådant som har med stadsutveckling att göra utan många beslut tas av ”fel” nämnd som kanske egentligen jobbar med gata och drift – ”för att det alltid har varit så”.

Vad har det kostat i pengar och andra resurser?

Vi har en avsatt investeringsbudget på 200 000 årligen för konsten sedan har Artscape-projektet haft en egen budget på totalt cirka 3,5 miljoner. Det kostar självklart arbetstid för de inblandade.

Vilka fysiska spår/resultat syns?

Verken står väldigt publika så de har skapat attraktionskraft.

Vad gjorde det möjligt?

Drivkraft från tjänstepersoner och en politik som vågat säga ja.

Vad är det och vad har hänt?

Vatten i våra landskap är ett leaderprojekt som ägs av Studieförbundet Vuxenskolan och en fortsättning på Daniel Noréns förstudie Vatten som lokal klimatregulator. För att sprida och praktisera den kunskap som togs fram i förstudien bildades den projektgrupp som nu driver projektet framåt på våra öar Tjörn och Orust. Vi ska arbeta med fem huvudspår för att sprida kunskapen om hur vattnet i våra landskap har en direkt påverkan på den globala uppvärmningen och hur vi med enkla medel kan motverka detta lokalt. De fem spåren är informationsspridning, bete, skog, odling/jordbruk och våtmark. Inom de olika områdena kommer vi att bilda nätverk som kan samla och dela information och göra praktiska försök för att se resultat.

När började och slutade det?

Projektet startade i februari 2024 och pågår till februari 2026.

Vilka utmaningar har uppstått?

Vi har stora ambitioner i projektet och lite betald tid vilket alltid är en utmaning. Vi behöver hitta rätt ambitionsnivå.

Vilka är/var involverade?

Vi är 7 personer från Tjörn och Orust som är engagerade i frågan på olika sätt. Daniel Norén, Rikard Wingård, Thomas Ivarsson, Kerstin Littke, Niklas Wennberg, David Furuholm och Ida Karestrand. Dessutom har vi med oss Renée Weberitsch och Andreas Hansen från Vuxenskolan

Vad har det kostat i pengar och andra resurser?

Vi har mottagit 1,5 miljoner från Leader Bohuslän för hela projekttiden samt 150 000 var från Orust och Tjörns sparbank.

Vad har varit lyckat?

Än så länge har vi fått bra respons på våra föreläsningar och fått kontakt med våra kommuner. Daniel Norén fick Tjörns hållbarhetspris 2024 för bland annat sitt arbete med projektet.

Vilka fysiska spår/resultat syns?

Än så länge är de fysiska spår vi ser en förändring av trädgården på Egnahemsfabriken till mer perenna grödor och fler komposter samt arbetet på Thomas Ivarssons gård som pågår och förändrar landskapet och jorden genom framförallt bete.

Vad är det och vad har hänt?

Vi startade 2016 med att byta en skulptur med Borås under Borås skulpturbiennal. Sedan blev det en uppföljning 2018 och då var fler kommuner inblandade.

Vad har varit lyckat?

Att göra tillfälliga konstprojekt så som ex. skulpturbytet, eller som i år konstäggen på Lassalyckan, idrottsområdets tillgänglighetstig.

Vilka utmaningar har uppstått?

Det pedagogiska arbetet runt omkring. Att kommunicera konst. Alltid en utmaning att arbeta horisontellt inom vår egna organisation inom kommunen. Krävs många från olika verksamheter för att få fram konst.

Vilka fysiska spår/resultat syns?

Idag har vi flera skulpturer (men även konst inomhus) som tagits fram via 1 % regeln och vi har nu även startat ett samarbete med Wärenstamsstiftelse som donerar en stor skulptur till kommunen.

Vad har det kostat i pengar och andra resurser?

1% av investeringar per år, 200 tkr i drift. 150 tkr för tillfälliga konstprojekt per år. Även sökt och fått externa medel för konstprojekt. Mycket arbete för mig som kulturstrateg.

Vad gjorde det möjligt?

Tid för att kunna lära sig och kunna ta fram konst. Riktlinjerna har varit och är viktiga. En politik som uppmuntrat och som hållit armslängds avstånd samt chef som möjliggjort. Bra samarbeten med Borås konstmuseum, Wärenstamsstiftelse, KCV väst, statens konstråd, konstkonsulenter i VGR, bra upphandlade konstkonsulter mm. Politik för gestaltad livsmiljö/Boverket. Starkt civilsamhälle som intresserat sig och som är delaktig.